ny adress

Jag har flyttat sen sist. Numera har jag vedspis. Spader tar alltid den bästa platsen. Den kan hon ha...

Dessutom har jag klarat av första delen av identitetsprojektet, haft en redovisning som kändes bra, och tror att essässkrivandet kommer gå som en dans när jag väl börjar. I dag började jag inte. Istället sydde jag en klänning och högg ved. Nöjet att hugga ved är nåt som jag aldrig upplevt förut. Konstigt nog. Det var fantastiskt.

e ru helt inkommensurabel eller?

Fröjd och gamman. Min ”produktidé är antagen att tas fram för produktion och försäljning under Hantverksmässan i Kista samt i butikerna i Stockholm”. Och Karins också. Jag är löjligt exalterad över att ha vunnit en tävling, men låtsas som inget. Förkylningen gör sitt till. Det är alltså stadsmissionens REMAKE-grej. Det är jag och Karin och Claesson Koivisto Rune.

Vi fick reda på det igår, och idag har jag försökt knåpa ihop en arbetsbeskrivning. Det var svårt. Min hjärna går på mindre än halvfart och det verkar som om formuleringsförmågan är utslagen. Förkylningen gör sitt till.

Dessutom är det konstteori hela den här veckan. Föreläsningar och sånt. På seg engelska. I dag handlade det om platsspecifik konst och offentlig utsmyckning. Tror jag. Jag förstår frustrerande lite. Det är inte det att det är svåra ord. Jag förstår orden. Och meningarna. Det är sammanhangen jag inte förstår. Och poängen. Förkylningen gör sitt till. Hoppas jag.

Jag förstår orden. Och älskar dem. Mums. Sen gick jag hem och googlade på fenomenologi och hamnade i en annan värld. Inkommensurabilitet. Intighet. Förhandenvarande.

Läste lite om Edith Stein som hängde en del med Husserl som tydligen är en creddig fenomenolog. Hon (Stein) skrev bl.a. en avhandling om empati (Zum Problem der Einfühlung) och sen gick hon i kloster och fortsatte avhandla filosofi och annat tills nazisterna fick tag på henne och dödade henne i Auschwitz 1942. Nu är hon ett helgon.

Och sen när man ledsnar kan man ge sig in i patafysiken. Det är en vetenskap i min smak det.

så går en kurs ifrån vår termin och kommer ej igen

Redovisningen avklarad... Det är så roligt med redovisningar medan de håller på, men när de är slut är det så tomt... Då är det bra att gå på ortens enda café... Där de har vegankaka i frysen...


Just nu är jag kaffedarrig och trött. Har massor med idéer, men ingen håg. Det kanske går över.

Spader sitter bredvid mig och spinner. Det kanske jag också ska göra.

Jag såg dig, jag ser dig, jag ser allt!

Jag fick mina glasögon i fredags.... de värsta hallucinationskänslorna är över och nu känner jag mig mest som stålmannen...jag kan liksom se saker som jag inte såg förut... I början hade jag svårt med avståndsbedömningen... det kändes som att det bara var en halvmeter ner till marken, för plötsligt såg jag alla detaljer... Och bebb verkade hälften så stor... å sen såg jag ett gammalt mjölkpaket i diket och funderade på om de har så små mjölkpaket på konsum och vem som köper dem... kanske samma personer som köper drickyoghurt... men sen insåg jag att det inte var litet... det var bara långt bort...

allt enligt planerna

Förkyld... det som är jobbigast med förkylning är inte att snoret rinner okontrollerat... eller att läpparna blir torra och spricker.... eller att kroppen känns alldeles lämmen... det jobbigaste är att vara så oändligt trött.... jag blir utmattad bara av att tänka på att jag en dag kommer vara tillräckligt pigg för att göra nåt ordentligt... nåt utöver att se på film och äta apelsiner och marinerade vitlöksklyftor... för förutom tröttheten har jag det rätt bra i mitt förkylningstillstånd... i dag blev det två halvkassa romcoms och sen natural born killers som avslutning...

Just det... det sket sig med den tredje ramen också... precis som jag skrev i går att det skulle göra...

slower pussycat! chill! chill!

Det går inte bra nu.

Två misslyckade beskiktningar, i morgon får jag en chans att misslyckas med en tredje. Krokarna till rockhuvudet visade sig inte vara så enkelt att byta. Lösningen verkar vara ståltråd, men har inte hittat rätt grovlek på den. Det kanske går bra ändå om jag smetar på en massa lim.

Faster pussycat, kill kill!

Det går bra nu.
Pappa kom hit i dag med en massa kardad ull. Å när jag säger massa menar jag skitmycket. Typ sex kilo. Nu måste jag bara justera rockhuvudet på min spinnrock... Byta ut krokarna och kanske försöka göra nåt åt jacket i öppningen... Kanske smörja den igen också... Sen blir det spinna av...

Det är mycket annat som är på gång också... I morrn ska jag belysa en ram och börja provtrycka. Bilden ovan är en del av mönstret... Mitt bredband är numera skitbrett... De två screenramar jag haft liggandes och som har varit igensoggade av fotoemulsion och gamla färgrester är nu rengjorda och användbara. Det paret skor som varit destinerade för mig sedan urminnes tider är nu i min ägo. Jag drack för mycket kaffe i dag och såg sen på Kobra om klingonska på svt play. Så många idéer, så lite tid.

fluff doesn't need a reason

Redovisningen avklarad och nu vete fan vad jag ska göra. Planen just nu är att se på film hela kvällen och ta nya tag i morrn. Det finns många tag å välja på.

fluff fluff

Det försiggick tydligen ett postrån i centrala Långed i dag. Jag låtsades som ingenting och gick vidare till skolan för att sticka. Det är mycket stickning nu. Det gör inget. Garn är typ meningen med livet.

Jag såg på k-special i dag om en konstnär som heter Gunnel Wåhlstrand och som jobbar med stora stora tuschmålningar som hon gör utifrån gamla familjefoton. En bild kunde ta nio månader att göra färdigt. Hon verkade väldigt säker på att det var det hon skulle göra av de nio månaderna. Det verkade inte finnas några alternativ. Hon visste precis vad som var viktigt. Imponerande. Jag blev alldeles fascinerad av att se henne arbeta. Så extremt fokuserad och säker på något som jag inte alls förstod.

För övrigt är jag nästan färdig med den stickade klänningen. I går var det en föreläsning med Svenrobert nånting som jag inte tänker kommentera här med mer än att säga att jag är upprörd och arg, men lite osäker över vad. Barcelonahalsduken som Linnea glömde här klär mig å jag är inte särskilt angelägen om att lämna tillbaks den.

Bättre än Trollhättan iallafall.

Det är lätt att tycka illa om Vänersborg. Till och med småfåglarna ser lite inskränkta ut. Busstidtabellerna är svåra att tyda, antikvariatet hade inte fått in nåt nytt, det genuinaste caféet jag kunde hitta liknade mest en skolmatsal och tygaffären (som var syftet med resan) var ganska tråkig... Men om man lugnar sig lite och slutar vara så jävla vresig kan man upptäcka ganska goda veganska äppelbullar, en skojig thairestaurang där man kan få allt med tofu och en nördig affär med begagnade mobiler och en (säkert olaglig) spelmaskin i hörnet. Jag skaffade en mobiltelefon med radio som jag har längtat efter och nu kunde rättfärdiga eftersom den var begagnad och jag därför inte direkt gjorde mig skyldig till inbördeskrig i Kongo (vilket hade varit fallet om jag hade köpt en ny).


På vägen ner pratade jag med en alkis som en gång hade spelat med Alf Robertson på medborgarhuset i Gamlestan. Eller, det var egentligen med Kjell Öhman i väntan på Alf Robertson. För Alf Robertson var sen. Jag vet inte vem Kjell Öhman är, men jag verkade imponerad och alkisen verkade glad att få berätta. Han hade gått på Chalmers i fyra år och bott i Bengtsfors i åtta år. Jag förstod aldrig var han bodde nu, men jag tror han skulle till Göteborg.

Spader bor hos mig nu. Hon har ett sår i nacken som hon inte får klia på och måste därför ha krage. Det är fint att ha kattsällskap.

torsdag....

Ungefär hälften av rutorna som ska bli ett scrabblelapptäcke i en hög... nu är bara det svåra kvar... att sy ihop bitarna någorlunda jämnt...

jag var i Uddevalla häromdagen... de har ett trevligt antikvariat där... och ett konditori med torra vegankanelbullar... och påtår ingår...

...when a ball of fluff miraculously impregnated her...

Hehe... nu har jag också en sån kostym... saknar dock en fluga...


Jag satte en deg av ull och gamla trådändar...


Det utbakade resultatet ser bättre ut i verkligheten... min kamera gör världen en aning fadd.

"Mellerud efter regnet."

Eller "Stängsel i mellanstora tätorter i Dalsland där tågen fortfarande stannar."





Jag reste till Trollhättan i dag för att se en utställning på konsthallen. Deviant art festival. Det låter ju lovande. Och affishen var snygg. Men jag blev besviken. Eller så missade jag nåt. Är Trollhättans konsthall så liten? Ska det vara så mycket videokonst? Ska inte deviant art vara lite mer avvikande? Varför är biblioteket stängt på lördagar? Varför är inte ens de icke-genuina caféerna öppna efter 16? Har Trollhättan något slags stadsplaneringskontor och varför gick de (om de nu finns) med på att ödelägga stadens centrum till förmån för en ful konsumtionsanläggning halvvägs till Vänersborg? Jag blir upprörd.

punch and pie!

Det är det här jag ser när jag tittar ut genom fönstret. Hör ni vänner, varför lämnar ni Långed?

Okej... Jag erkänner... jag medger utan anmodan att jag har järn och stål-avund... Jag vill också göra monumentala skulpturer som kan stå upp av sig själva. Utomhus. (...eh ... hm... eventuellt har jag också penisavund...) Men jag vill för allt i världen inte byta material.
Så i går försökte jag stärka ett stickat stycke med socker. Så att det skulle bli stelt och kunna stå av sig självt. Det blev inte bra. Det blev kladdigt och tungt och inte det minsta självbärande.
Det är så här i livet förstår du, att ibland är det svårt.
I dag försökte jag med trälim... vi får se hur det går... även potatismjöl är en möjlighet... någon som vet något annat stärkande? Jag uppskattar alla tips.

kårhusockuppationen 1

Jag har varit i Italien. Det var focaccia, vaporettos, gondoljärer, espresso, prego, pomodori och tältshopper. Och nånstans på en perrong (ev. i Schweiz) såg jag spåren av en man som duschar i regnrock. Eller?
Så jag är glad att vara hemma igen. Jag har tagit min maskinpark och min stash och flyttat in i kårhuset. Det är skitbra. Upptäckte jag idag. Innan var jag lite nervös, för det är meningen att jag ska hålla öppet på nåt sätt och vara till allmänhetens beskådan och visa runt på skolan och eventuellt sälja nån kopp kaffe för besväret. Med det följer en massa krav. Det ska vara på ett visst sätt. Trodde jag. Så jag lade några dagar på att göra skyltar och ställa i ordning och lägga upp mina grejer på ett granskningståligt sätt och köpa servetter(!). Som om det skulle krävas nåt mer fancy än hushållspapper.
I dag tog jag ett djupt andetag och satte upp mina öppetskyltar och ställde upp dörren. Ingen har kommit. Och det känns jävligt bra. Jag visade Zygeda hur man kardar och med det är jag nöjd för resten av sommaren.

land art

Här är ett par av mina senaste land art-projekt....



Dalsland är vackert i vårsolen... och jag försöker komma på nåt bra att göra som eget projekt de närmaste veckorna... jobbar med tankekartor, 4-timmarspromenader och skräckisar, men inget har hjälpt...

Hultet, Lund och Haga

Tre timmars promenad i Dalslandsskogarna gör en både lycklig och lite sorgsen... En falafeltallrik på pizzeria Dalen med Sofia å Mathias å Linnea gör en mätt å belåten... lägg till te å bajskaka vid köksfönstret efteråt så blir belåtenheten ännu större....

Vi har haft måleri de senaste dagarna.... självporträtt.... ovan är en haka som jag blev nöjd med... nedan finns lite före- och efterbilder på den sista målningen jag gjorde... pedagogiskt värre...

meningen med livet

Det är mycket nu.... mycket kakor... smulpaj i går... improviserad kaka med nötbotten och choklad och rispuffar ovanpå tidigare i veckan.... Det är ett hårt liv... För att inte tala om glass i strut på en filt i solen i går... å sen pastasallad på en annan filt i solen.... å sen kaffe å glass på en bänk i solen... hur ska man orka :)

De fyra veckorna stickning är över och redovisningen gick bra.

I övrigt är det tomt men inte grusigt...

Märta Måås Fjetterström

vernissage på Dalslands museum i dag.
Mycket inspiration och förundran... Fantastiska grejer... Sen hamnade vi i egenskap av konstnärsbihang och representanter för dagens ungdom på middag hemma hos museichefen...
det var det roligaste som hänt på länge... Macken i Bäckefors på vägen hem var också en upplevelse... Även café Bonaparte var en positiv överraskning... veganska hallongrottor... nån typ brorsdotter till Napoleon gifte sig tydligen med Posse som huserade på Upperuds Herrgård... sånt gillar jag att veta... eller, typ veta... erinra mig.... säga "om jag inte minns fel" innan som en disclaimer... för antagligen var det en systerdotter och antagligen hette han Sparre... men i stora drag stämmer det... oftast...

Sally och Ellen

De pratade om lycka på filosofiska rummet häromdagen... det här med hur lycklig man uppfattar sig... att det handlar om vad man jämför med... Jag tror lite grann att det är min plikt att påminna mig om hur bra jag har det... det kanske är antievolutionärt, men det är fan så mycket roligare än att gå omkring å gnälla över småsaker...
Jag menar inte att man ska fejka lyckan... och jag menar inte att vi automatiskt bör vara lyckliga för att vi har mat och fred och internet... (fast det hjälper ju förstås)... det jag menar är att det är dumt att förlora sig i gnället... kanske jag menar... alltså... det är ju viktigt att låta sig vara ledsen när man är det... det som är farligt är att slentriandeppa...

Det är fortfarande stickning överallt hela tiden.... jag är lite rädd att jag ska överdosera...

En annan sak som jag häromdagen var alldeles lyrisk över (och som fortfarande gör mig glad) är infrastrukturen i Sverige. Att allt är så fint ordnat. Man kan åka kollektivtrafik nästan överallt... jaja, bussarna går sällan, och det är många byten, men de går iallafall. Och med tanke på hur få det är som åker så är det ett under att det går några bussar härifrån överhuvudtaget. Eller, nä, det är inte ett under, det är skattefinansierat. I like.
Och biblioteken som finns överallt. I dag fick jag lära mig att biblioteket i Åmål har ett system, Mellerud har ett annat och de tre andra dalslandskommunerna har ett gemensamt. Lite konstigt... Men jag behöver inte gå utanför dörren. Jag kan låna en ljudbok över nätet från Jönköpings bibliotek å sitta här å lyssna på "Ers Majestäts olycklige Kurt" och sticka. (Helge Skoog borde hålla sig till ljudböcker och Ture Sventon och inte vara fånig i "Parlamentet")

I Åmål i fredags lånade jag "Kvinnor och äppelträd" av Moa Martinsson... Livet är tydligen ett pärlband av barnfödslar, svält, oäktingar, supande män och kaffe kokat på gårdagens sump... fan vad bra den var...

Åmål - Långed: 1 - 1

I Åmål har de ett kafé där man kan köpa snickerskaka (vegan) och kaffe. För 38 kr. Det finns dessutom ett konditori där man kan köpa franska våfflor (vegan) och kaffe. Vet inte priset där dock. Sen har de ett tredje kafé där det luktar konstigt. Där kan man köpa delicatoboll och kaffe för 25 kr. Om man tar en liten kaffe. Påtår kostar 3kr. På det första stället ingår påtår.

I Långed finns det ETT kafé. Där kan man köpa delicatoboll och kaffe för 25 kronor. Påtår ingår och det luktar inte konstigt.

I Åmål finns det ett bibliotek där man kan låna böcker och lämna tillbaks i Långed. Förseningsavgiften är 5 kr per vecka. Bibliotekarierna är som bibliotekarier är mest. Och det är inte så mycket att yvas över.

I Långed finns världens bästa bibliotek med världens bästa bibliotekarier. Där finns inga förseningsavgifter.

Varken i Långed eller Åmål kan man hitta gummistövlar som faller en på läppen.

levande grejer... och döda...

Vissa tecken har uppenbarat sig som tyder på att våren är i antågande... till Malebacken iallafall... Där blommar pelargonerna både hos Karin och Jessica och Linnea.... Nere på Hallebyvägen händer det inget i den vägen....

Dessutom ser jag en massa fågelsträck flyga över långed och skräna... vet inte vad det är för fåglar... ganska stora... gäss kanske.... undrar vart de ska.... om de hade flugit åt andra hållet skulle jag trott att det var tranor, men nu är de på väg mot norge (eller Billingsfors, det beror på hur man ser det.)... De kanske ska luncha på Thairestaurangen...

I förrgår rymde Ellie och hittades på Malebacken, Bebb hittade ett dött rådjurskid under en gran i skogen, jag såg en hare vid samma tillfälle (levande) och i morse såg jag en ekorre... Vi har maskinstickning i skolan och Bengtsforshus ska utrusta lägenheterna med riktigt bredband...

2 rm tills = ett halvt korsstygn

Så här ser det ut när jag sitter här och räknar och räknar om och stickar och stickar om och funderar och räknar om och så vidare i all oändlighet. Och så här har det varit sen i onsdags. Med sporadiska avbrott för att gå ut med hundarna och åka till Åmål.
Jag har inte stickat särskilt mycket spets innan, så det kändes som det jag borde göra som eget projekt den här veckan... Och för att få en ordentlig förståelse för hur det fungerar gav jag mig in i att göra ett eget mönster... Och holy shit... Det är riktigt svårt, men så jävla roligt... Stickning har blivit dubbelt så stort för mig på bara ett par dagar (och det var rätt stort redan innan)...

Först jobbade jag på rutat kollegieblock, men ganska snart gick jag över till korsstygnsprogrammet på datorn... teknikens under... lila är räta maskor, grönt är aviga och franska knutar är omslag...

Nackdelarna med att snöa in på det här sättet är att jag glömmer att äta och städa och sova...

Hermanna Stengård is da shit

Man kan säga att det knallar och går... det lunkar på... i sakta mak... tillvaron är som ett trivsamt work in progress just nu...

Vi har den första av fyra veckor stickning i skolan nu... det är egentligen för bra för att vara tillåtet... men det är bara att tacka och ta emot... jag har mest bara stickat lite provlappar än så länge, men det är inte resultatet som är det viktiga... jag vet inte vad det är... men aviga, räta, omslag, 2r tills, ssk, k2tog, döhpt o.s.v. gör mig lugn och varm i magen...

Ida visade mig en liten text som stod som ett förord i en stickbok som ganska bra satte fingret på det... fast på ett annat sätt... den handlade lite om att varje maska berättar nåt om vad som hände när just den maskan stickades... lite som det jag försökte få fram i manifestet fast det till slut blev nåt annat... eh... precis som den här texten...

å krokibroderierna hamnar så sakteliga på nåt som så sakteliga blir en klänning...

i morse såg jag två älgar å i går var jag ute och sprang... det tillhör inte vanligheterna... men man kan hoppas att det händer igen...

äsch... inte ska väl jag... inte...

Ibland kan det vara en svår och smärtsam historia att hitta tillbaks till vad man själv vill göra efter en intensiv skolvecka när man bara gjort vad andra säger åt en att göra. Ett bra knep är att diska och baka. Baka hjärtebröd med sesamfrön. Å sen ha en fyratimmarsfika med Linnea.

Jag jobbar på att bli snäll mot mig själv. Att sluta att med stora famnen välkomna alla negativa och nedvärderande tankar om det jag gör, och istället tillåta mig att tycka om. T.ex. har jag hängt upp två krokiteckningar från i torsdags på väggen. Och när jag tittar på dem ska jag tänka fan vilken snygg linje, och inte tänka fan vilken misslyckad skuggning. För ingen annan lär ju lägga märke till den där snygga linjen... då får jag se till att göra det själv.

Dessutom håller jag på å digitaliserar några andra krokiteckningar så jag kan brodera dem med min maskin. Och sen sy nånting av det som jag kan ha på mig, vilket blir ytterligare en uppvärderande handling av det jag gör.

Johann Friedrich och Caroline Mathilde

Fina Långed! ... jag fick ett paket i dag... ute på byn när jag promenerade med hundarna stannade postbilen och frågade om jag bodde på Hallebyvägen... Och ja, det gjorde jag ju... och då hade han ett paket till mig... "ja, annars måste jag ju avisera å då får du det ju inte förrän på måndag"... hahaha... så nu kan jag använda de fina ullstrumporna hela helgen... (tack för det syster yster... och brevbäraren)....

borde verkligen gå på kvällskrokin... men det kommer aldrig hända...

Så var Livläkarens besök slut också.... det känns alltid så sorgligt att läsa ut en bok, och det hjälpte inte att han blev avrättad och steglad... å hon fråntagen sina barn och antagligen förgiftad...

Heaven and hell!

Jag trivs så bra här... saker händer... jag lär mig saker utan att jag märker det... vi har haft VGK i fyra veckor nu... i morgon är sista dagen... det har varit jobbigt nästan hela tiden... men nu i efterhand kan jag verkligen se att VGK is a bitch å sen utvecklas man... (jag har iofs förstått det hela tiden... har varit outhärdligt käck mitt i min trötthet ibland...)

Första tranorna har kommit till Hornborgasjön... I värmland har de mördat 13 lodjur på en timma och tjugo minuter... I Danmark är det gängkrig... I USA ockupperar de vräkta låntagarna sina egna hus efter uppmaning från kongressen... I Sverige sitter jävla fucking Sverker Martin-Löf och försvarar jävla toppchefers helt sjuka lönenivåer.... Undrar hur stor jaktkvoten är på den svenska volvochefstammen... Med en population på 250 stycken borde det ju införas nån slags skyddsjakt.... Iofs sker väl ingen föryngring eftersom alla exemplar antagligen är av samma kön...

Heaven and hell!

Helmer, Erland, Kalle och Elin

Jag ser ju att det inte är rätt... men jag förstår inte vad som är fel...

Torr om händerna... trött i huvudet... eventuellt ont av en visdomstand...

Malebacken heter så för att Erland (om det inte var Helmer) och Kalle och Elin Mal hade en cykelaffär i backen upp bakom folkets hus.... Släktskapet dem emellan är lite dimmigt, men som jag förstod det var Helmer (eller Erland) farbror eller brorson till Kalle. Och Elin var gift med nån av dem. Kullen heter i alla fall Enetskullen...

Svårt att komma ihåg hur det var med maten när man var liten... Men Sofia påminde mig om helgmorgnar när vi åt frukost på samma gång som pappa förmiddagsfikade... Sjusnittslimpa, läckökorv, rågare med russin och melodikryss... Annars var det väl mest fil och müsli...

Anton, Ole och Per-Olov

Skönt att det är måndag igen... fint med rutiner, mat på rätt tidpunkt, veta vad man ska göra. (shit... det känns inte så bra att läsa det jag just skrev... men vad fan...)

Iallafall... kroki i skolan.... både teckning och lera.... jag gillar det.... det finns rätt och fel....

Bebb rymde... sen kom han tillbaks... med hjälp av Jessica... nu är han trött och glad (verkar det som).... som jag ungefär...

Jag läser "Livläkarens besök"... eller.... jag läste i helgen.... nu är jag för trött...

Och förresten... kung markattas solrosbröd: två för 30 på konsum... Och jag försöker lära mig spanska.... Och Anton Olsson har funnits sen slutet av 1800-talet. Fast då var det speceriaffär. Sen brann det, men byggdes upp igen (fortfarande 1800-tal). Nuvarande interiör är från 1905. Samma år som Ole Mustad kom farande från Norge och grundade fabriken. Enligt vissa källor var det så Mustadfors fick sitt namn. Anton Olsson-mannen gav icke bestämda besked. Men han visade gamla vykort. Jag frågade inte efter stövlar... det var för mycket jakt- och fiskevibbar. Kändes inte bra. Och Långeds skor hade inga som föll mig på läppen.

Och i Långed tar man inga shoppingluncher. Särskilt inte sushibuffé.

Captain's logg 4/4 - 2063

Linnea säger att jag syr en saga... å det stämmer nog ganska bra. Framför allt är det lugnande att sitta där med nål och tråd och tyglappar... ett stygn i taget. Meditativt på samma sätt som stickning. Allt ordnar sig... Jag behöver inte tänka på allt jobbigt för jag sitter ju här och syr liksom.

Jag läste ett kapitel ur Days of war, Nights of love (tack för lånet Karin) som handlade om arbete. Eller snarare att inte löneslava. Utan arbeta med det som är viktigt på riktigt. Eller bara minska sina utgifter på olika smarta sätt för att kunna jobba så lite som möjligt. Sen såg jag Star Trek 8 och där sade de det här:
J-L Picard: - Framtidens ekonomi är lite annorlunda. Du förstår... pengar finns inte i det 24:e århundradet.
Lily: - Så du får inte betalt?
J-L Picard: - Strävan efter att bli rik är inte längre vår drivkraft. Vi arbetar på att förbättra oss och resten av mänskligheten.

Ett annat roligt citat: - Borg... that sounds swedish...

Dessutom åt jag i dag. Kors i taket. Å det blev jävligt gott. Klyftpotatis och spenatstuvning med svarta bönor och svamp. Groddslatten nedan blev uppäten till frukost för att ge plats åt en ny omgång. Det bekymrar mig lite dock att det är så många frön som inte tar sig...
Och i morse glömde jag bort en mängd adzukibönor så de blev alldeles sönderkokta. Men det blev en fin smörgåspåläggsröra.

För övrigt.... pappa kom ihåg att jag hade namnsdag i dag, ett zine är i sin linda, jag tog ett fint foto på en vägg, de har fem kronor rabatt på yofu på konsum och i morgon är det en ny månad vilket betyder att jag har normal hastighet på bredbandet igen. Way!